.

Nu ni så har jag kommit igång med min journaling! Denna gången var ordet "Tänk" och jag tänkte på när vi fick veta jag var gravid med lilla W.
Jag skrev och jag skrev och det blev så mycket att jag fick gömma det under fotot.
Jag är så glad att jag fick den här historien nedskriven och bevarad.



Texten under fotot.



och för den intresserade kommer texten här:

Tänk att du kom till oss
Så här var det:

3 små prinsessor bodde hos oss. Alldeles lagom. Tripp, trapp, trull.
Nu skulle vi bara gifta oss.
Jag hade hittat den allra vackraste brudklänning man kan tänka sig.
Vit, halterneck och med pärlor på ett korsettliv som snördes ihop till en getingmidja. En drömklänning.

Så började jag känna mig konstig... Jag tittade i almanackan och räknade dagarna. Hmm... det stämde inte riktigt. Så konstigt, det stämmer alltid, alltid, alltid...utom när jag är gravid.

Ha, ha, vi kanske ska få en bebis skojade pappan.
Sen skojade han inte mer utan åkte till affären och köpte ett graviditetstest. Med hjärtat i halsgropen testade jag, vi väntade en evighet och sen tittade vi på stickan. Inget plus! Puh
Jag såg ett stråk av besvikelse svepa över pappans ansikte. Men vi ska ju inte ha fler bebisar. Tripp, trapp, trull är alldeles lagom. Jo, sa han drömmande men jag hade börjat tänka på allt det gulliga.
Nähä, inte fler barn!

Nästa dag kände jag mig fortfarande konstig. Jag kanske skulle köpa ett test bara för säkerhets skull. Jag testade, väntade och tittade på stickan. Ett stort blått plus! Ingen tvekan. Eller det kanske bara är en synvilla? Det finns ju spökplus. Nej, sa pappan allvarligt. Det är ett plus.

Faktiskt så blev vi helt chockade. Vi är ansvarsfulla vuxna som vet hur man skyddar sig. Hur hade det gått till?? I sådana här chocktillstånd är det lätt att bli lite irrationell. Jag grät och snyftade...min fina brudklänning! Vi satte oss och diskuterade som vuxna gör. Vi var överrumplade, vi hade ingen plats i huset, bilarna var för små och fyra barn är väldigt mycket. Jag kommer ihåg att jag fick en vision av en utschasad fyrabarnsmamma med stripigt hår iklädd joggingbyxor och med matchande nerkräkt t-shirt.

Lite lätt illamående åkte jag in till stan för att gå en sväng och tänka och få lite luft. Jag gick runt en stund, jag kommer inte ihåg exakt vad jag tänkte. Jag gick och tittade på bebiskläder och gick förbi barnvagnsaffären. Till slut gick jag in på apoteket och köpte folsyra för det behöver ju en växande liten bebis och sen var det inte mer med det. Jag åkte hem och talade om det för den blivande fyrabarnspappan. Så började en nio månaders väntan på dig.

Elin som senare blev din gudmor sydde om brudklänningen och den blev om möjligt ännu vackrare till min runda mage. En månad efter bröllopet var det dags för dig att göra entré. Vi vet fortfarande inte hur det gick till men vi är så väldigt glada för att vi fick dig.
Tänk att du kom till oss.
Vi älskar dig!